Har De Det Som i en Liten Ark?

Jag älskar det här.
Jag är helt opartisk.
Nästan.
Men det ÄR verkligen det här vi ska skicka till ESC i år.
Det är bara så.
Det är pure glamrock. Det är kvällens bästa röst. Det är solo på glittrande gitarrer. Det är Ola överallt på scenen. På knä. I hissen. Längst fram rockandes med grabbarna. Slutet är grymt – och till och med lite koreograferat.

Men okej. Den är kanske inte perfekt vid en första lyssning. Den saknar ju Melodifestivalens givna struktur med vers-brygga-refräng och nej…och det här är viktigt att veta: Det här är inte ett ”Evighet”-ögonblick när allting redan är avgjort och ingen Globenfinal behövs. Långt ifrån. De kan säkert hamna tvåa/trea efter Nannes och Andreas Johnssons (och Ugglas?) låtar i mars.
Därmed inte sagt att det inte borde vara ett sådant ögonblick. För i min värld så är det det här vi ska skicka till Finland.
Snälla, kan inte alla andra förstå det också??