Så var vi inne i halvtid veckormässigt och 75% av låtarna är presenterade. Alla som tror vi redan hört vinnaren räcker upp en hand! Innan vi riktar blickarna mot Gävle (och ännu ett stenhårt startfält) så tänkte jag summera helgens begivenheter i Örnsköldsvik från schlagersoffan enligt den gamla devisen att man alltid ska se en Melodifestival både som packad och som nykter för att förstå resultatet...
För andra veckan i rad fick vi ett litet annat resultat än vad alla förväntade sig, och två artister som är nya i sammanhanget fick företräde från mera Mellorutinerade rävar. Det har tagit några år (och det startade ju katastrofalt i Jönköping) men nu verkar det ända som om festivalen slutgiltigen har börjat skaka av sig mycket av sina gamla trotjänare till förmån för nya förmågor som The Ark och Sebbe som faktiskt är artister som har låtar placerade på Trackslistan parallellt (och inte bara precis efter festivalen som det brukar).
Självklart har Idolkillarnas succé och det nya röstningsrekordet i år (vika Carola-siffror!) sitt ursprung i grabbarnas tidigare karriärer i Idol och Let’s Dance (HUR mycket pengar har man inte lagt för att rösta vidare unge herr Zelmerlöws sammetsögon i diverse TV-prgram vid det här laget...och vilken jäkla utveckling från falsksjungande stöddigt Idolyngel han gjort) och att de har en publik som är vana vid att ringa upp sin månadslön för att få se mera av dem...men lika självklart är att det inte lyckats här om de inte parallellt hade haft stöd i andra grupper som helt enkelt gillade dem och deras låtar.
I Sebastians fall kände plötsligt alla igen låten de älskade med Andreas Johnson ifjol, och det ska verkligen inte underskattas. När folk säger "Det var så mycket bättre ifjol!" så menar de oftast egentligen att de saknar låtar de hört hundratals gånger sedan dess...och när nu en av dem plötsligt dyker upp så är det klart att den går vidare. Sebastian är ju dessutom hyfsat etablerad som artist vid det här laget (i min värld den enda vars låtar efter Idoltiden varit riktigt bra...Darin inräknat) och hans uttryck och scennärvaro känns äkta och eget. Riktigt skojigt blir det när folk får höra Andreas låt nästa vecka och den inte låter så här...och hur går det om Andreas får möta sin egen låt i Globen? Spännande.
3 kommentarer:
Gryyyym sammanfattning. :D
Men. Jag förstod faktiskt inte Luuks skämt om Måns ålder? Inte alls. Vad var grejen med det?
Tack! :)
Säger man Årets Yngsta Artist (bara) så inbegriper det ju alla artister överallt. Å det är han ju inte. men i MF är han det.
Vilket såklart är självklart...men det blir så sjukt dumt när han påpekar det för först då kopplar man syftningsfelet.
Hm. Förstod du något av det där?
Ja, alltså jag förstår ju det men ser inte det roliga i det. (Det känns som att det borde finnas en poäng - som jag inte förstått.) Men något syftningsfel la jag inte märke till?
Det är väl bara att inse att jag delar humor mer med Lena än med Luuk. ;)
Skicka en kommentar